det viktigaste i livet är att välja

Jag saknar dig. I mitt sinne finns du varenda minut och det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Den förgörande sorgen har ersatts av uppgivenhet men fortfarande tvivlar jag på att du verkligen är borta. Vi sågs ju inte så ofta de sista åren, jag kan inte förstå skillnaden, orkar inte förstå. Jag hör din röst i mitt huvud, förmanande ord, bitterheter och skrockanden. Jag saknar dig. Har det gått ett år eller två? Bara när jag tänker på min dotter minns jag att det bara är ett som har ilat. Jag sörjer att du inte får vara en del av hennes liv, att hon aldrig får sitta i ditt knä med huvudet på din barm så som jag så många gånger gjort. Att du aldrig får ta hennes röda lockar mellan din fingrar och förundras över hur dom kan glänsa. Att jag ensam får bära alla mina minnen, att mina ord aldrig kommer att räcka till för att beskriva väggarnas blåa färg, den gungande lampan över köksbordet där släkten samlades, rökte, samtalade, åt och drack te. Jag minns hur pannkakorna luktade, hur din köttfärssås smakade, hur din röst kändes i mitt öra när du viskade Älskade lilla barnbarn till mig alla de tusentals gångerna jag vilade i din famn. Mina minnen är oändliga men räcker ändå inte till.

JAG GÅR INTE MED PÅ DET HÄR
JAG VÄGRAR

grattis på födelsedagen älskade fina mormor